Hej alla fina läsare! Aaron har fått en förskoleplats på vårt första val (ligger nära där vi bor). Jag har några släktingar och vänners barn som har gått där, vilket känns jättebra. Alla har pratat så bra om den förskolan. Dom har tom havsutsikt, haha ???? det som glädjer mig mest är att dom har nära till natur, skog. Vi hade ställt oss i kö till januari 2020. Men Jimmy hade funderat och kände att han ville ställa Aaron tidigare. Bla för att jag ska ha tid till att jobba mer på dagarna men också för att Aaron ska få leka med kompisar. Vi tänker oss att han kan gå mellan 9 och 2 eller något sånt, det beror lite på när dom äter mellis osv. Man vill ju inte råka hämta mitt i mellis. För mig kommer det bli kämpigt eftersom att jag inte har något körkort än. Jag kommer alltså att få cykla fram och tillbaka när det är jag som lämnar/hämtar. Det är drygt såklart, i många lägen hade det varit lättare med en bil. Men jag känner ändå att det blir som en vardaglig träning för mig också. Det tar ca 10 min att cykla (om ens det). Nu till den delen om hur det känns... jo det känns som att jag ska lämna bort mitt barn och aldrig få se honom igen. Jag har en ganska stor separationsångest eller något liknande just nu. Samtidigt som jag är glad för att vi fick platsen. Shit, Så mycket blandade känslor. Nu ska jag sätta mig och beställa hem lite behövliga saker till förskolan. Ge mig tips på allt! Kram
