De senaste två dagarna har jag känt mig lite pms:ig utan att det är dax för mens. Jag har känt mig nere och känslor av ångest. Jag kan inte komma på värför mer än att det är mycket nu. Jag har kän att jag inte duger eller räcker till. Även fast jag vet att det inte stämmer så har det varit svårt att undkomma känslorna. Jag ska omringa mig av människor som gör mig glad och kan få mig på banan igen. Det är okej att inte må toppen ibland. Alla har vi våra stunder som är bättre och sämre. Ibland finns det ingen förklaring och det behöver vi inte ha. Ps, ser ni luddet i armhålan? Haha Jimmy trodde jag blödde, men jag har bara haft på mig en röd tröja.
