Nu sitter jag här i soffan och är lite smånervös över att Jimmy kommer hem när som. Jag har inte ens kunnat somna (kl är 00.04) för att jag är så pirrig. Nu har vi inte träffats på 11 dagar. Men det känns som att det var en månad sen vi sågs. Jag är så jäkla glad att han kommer hem nu, det är inte en enda dag för sent. Det som gör mig lite rädd är att jag redan nu tänker på att han kommer åka ifrån mig om tre dagar igen. Jag hinner knappt få tillbaka honom innan han ska åka igen. Många frågar hur jag pallar. Jag undrar också hur jag pallar. Jag vet inte ens om jag gör det, jag har inget val. Jag kan inte tänka på om jag klarar det eller inte, jag måste bara ta mig igenom det. Igår när vi pratade i telefon så var jag glad över att han skulle komma hem idag. Men sen så pratade vi om att han skulle åka iväg igen och då kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Det var så otroligt jobbigt att tänka på att han skulle åka iväg igen. Snart är denna tid över. Om 3 veckor Så kommer Jimmy hem och alla shower är över. Då blir det inga fler förens kanske någon enstaka i sommar. Nu ska jag försöka vila lite innan han kommer hem. Kärlek till er alla! Vi kvinnor är magiska varelser, glöm aldrig det!
