Känner du att du är olycklig? Eller kanske bara inte lycklig? Sluta grubbla över en hets att vara lycklig. Att vara lycklig är inget som kommer enkelt och jag är säker på att du inte är ensam om att känna att något saknas. Jag kan idag säga att jag är lycklig, men tidigare så har jag varit en av de olyckligaste på jorden tror jag. Jag har varit en typisk tonåring som tycker att allt är jobbigt, legat och grubblat på vad livet är värt osv. För 3 år sedan var jag så olycklig som jag bara kunde bli. Jag gömde mina utslag, jag hade inget jobb eller framtid, min tjejkompis gick bort, jag var ute och drack 6 dagar i veckan.Jag var inte beroende av alkoholen, men det hade blivit en lätt utväg för att glömma den jobbiga vardagen som jag levde i. Alkoholen fick mig framförallt att förneka sorgen och mardrömmen jag levde i efter att min tjejkompis gick bort. jag grät mig till söms varje natt. Jag hade inget att se fram emot och jag kunde se tydligt hur mitt liv bara blev sämre och sämre. Jag gjorde inget åt saken, jag lät allt hända mig. Jag var olycklig. Det var princip precis så mitt liv såg ut. Vet ni vad det värsta är? Jag gjorde inget åt det, jag gick runt och väntade på att ett mirakel skulle komma till mig. Sanningen är att det inte kom något mirakel, inte ens ett minsta lilla. Efter en lång stund och jag nått botten så fick jag nog. Jag lovade mig själv att nu ska jag bli en lycklig tjej. Jag började med att sluta tycka synd om mig själv. Jag tänkte igenom vad jag ville bli för något, vart jag ville se mig själv om fem år. Jag kom fram till att jag ville bli modell och därefter kollade jag upp mina möjligheter. Jag sökte in till massa agenturer samt Top Model. Jag började tro på min dröm och att den var möjlig och agerade efter det. Jag bestämde mig för att sluta dricka alkohol 6 dagar i veckan. Så jag bestämde att jag får gå ut och dricka 1 dag i veckan istället. Jag hade gett mig fan på det, så min bestämdhet hjälpte mig att fullfölja mitt eget löfte. Redan nu mådde jag så mycket bättre. Jag bestämde att jag fick sörja min kompis, jag behövde inte gömma min sorg för någon men framför allt inte för mig själv. Jag var tvungen att respektera läget och istället leva mer för hennes skull. Jag sa åt mig själv att det var okej att gråta, det var okej att inte känna mig lycklig, det var okej att sakna henne, allt som jag kände var okej. Att acceptera tog mig ett steg närmare lycka. Att jag grät mig till söms berodde på att jag tyckte synd om mig själv, jag var vilse, inte för att det är så konstigt så är det fel beteende mot mig själv. Jag insåg en sak, hur ska jag kunna bli lycklig om jag går runt och tycker synd om mig själv? Jag måste vara stark och gå vidare. Jag kan sörja och sakna henne, men jag behöver inte bli olycklig. Jag behöver inte tillåta mig själv att vara olycklig. Den stora förändringen kom när jag blev antagen till Top Model. Jag tror inte att jag kom med av en slump, jag kom med för att jag verkligen förtjänade det. I programet så visar jag också upp mina utslag, vilket jag aldrig har gjort förut. Mitt liv förändrades för alltid. Jag hade en framtid och jag såg fram emot den. Nu skulle jag kunna säga att jag känner mig otroligt lycklig. Man kommer alltid ha sina dagar då saker känns lite jobbigare, men över lag så är jag en lycklig tjej. Jag har mig själv att tacka, utan mig själv så hade jag inte varit den lyckliga tjejen som jag är idag. Utan mig själv så hade jag levt som jag gjort för tre år sedan. Alla människor kan bli lyckliga, det handlar om hur man väljer att se på saker, hur man väljer att hantera saker, hur du tänker. Lycka sitter inte i saker, lycka sitter långt inne i en själv. Love
