Hej alla fina! Jag måste lätta på mitt hjärta och dela med mig av en tanke. Jag vet inte riktigt vart det ska leda, men jag vill dela med mig. Jag är (tror jag) ganska överdriven när det kommer till att trösta Aaron när han gråter. Jag klarar liksom inte av att "låta honom skrika". Jag är där genast för att trösta honom, ge honom den närheten som han vill ha. Vilket jag kan tycka är bra, eftersom att han är så liten och behöver all kärlek och närhet han kan få. Men sen finns det ju dom som säger att jag skämmer bort mitt barn. Att han ska "lära sig" att han inte får allt när han skriker. Men det känns inte rätt i mig att låta honom skrika medans jag ignorant kollar på. Jag vet inte om detta beteende från min sida hjälper oss eller skälper oss i framtiden. Hur gör du?
