Vad är det egentligen som avgör om jag är lycklig eller inte? när vet jag att jag är lycklig? Jag tycker att det är svårt att veta just det, jag tycker att det alltid finns något som gör att det inte är "perfekt". Men å andra sidan så är ingens liv perfekt, det kommer alltid finnas något som jag känner kan bli bättre. Jag tror att man är som lyckligast när man slutar leta efter lyckan och perfektion och istället börjar njuta av vad man har och accepterar situationer som dem är. Jag menar inte att man ska sluta vilja utvecklas eller vilja göra bättre, jag menar bara att man ska njuta av nuet och allt som man har i det. Som ni vet så har jag varit nere en tid nu och jag kan säga att det har blivit lite bättre, men inte bra, jag känner fortfarande att jag inte har någon lust för något.. Jag ska nu avslöja för er att jag har varit rökfri i 4 dagar, efter att jag har rökt på heltid i 5 år. Jag kan tänka mig att det kan påverka att jag känner mig nere? någon som slutat röka förut och vet hur det påverkar en? Jag är iaf stolt över mig själv, för det är inte lätt. Dock så får jag skylla mig själv, för att det är jag som har satt mig själv i den här situationen. Iaf, om man bortser från den här lilla svackan jag är i nu så skulle jag påstå att jag känner mig lycklig. Det beror på många saker men den största anledningen är nog Kevin, han gör mig så jäkla lycklig så jag tror inte att någon förstår. Jag har verkligen inte ett perfekt liv eller så, jag har mina stora och små problem, vilket vi alla har. Trots mina problem så väljer jag att vara lycklig, jag väljer att se det positiva jag har och jag jämför inte mitt liv med någon annans, för det kan vara en riktig lyckodödare ska ni veta. Kärlek och lycka, Ellinor
