Fotograf: Mertic Hur tänker jag? Hur kan jag vara så lugn och inte svartsjuk i mitt förhållande? Jag tror att det är få som tänker som jag gör i ett förhållande, men jag ser inte någon anledning att vara orolig över saker innan det har hänt.Svartsjuka är något som drabbar många förhållanden och också förstör många förhållanden. Jag tycker att svartsjuka bara ställer till det för en själv. Jag menar, det tar mycket energi att ständigt gå runt och oroa sig över vad sin partner gör? Jag tror att ens svartsjuka jämtemot sin partner kan spegla sig i hur man själv behandlar sin partner. Jag har en kompis som är super orolig över att hennes kille ska vara otrogen mot henne och är så svartsjuk hela tiden, men det kan faktiskt bero på att hon själv var otrogen för ett tag sen. Eftersom att hon själv har varit otrogen så vet hon hur ”lätt” det är att vara otrogen och därför blir hon orolig över att hennes partner ska göra likadant. Jag skulle aldrig kunna vara otrogen mot Kevin, jag är så kär. OM det skulle vara så att jag känner att jag har tappat känslor för Kevin, då kommer jag göra slut innan jag är otrogen, det är så förhållanden funkar för mig. Nu tror jag absolut inte att mina känslor för Kevin någonsin kommer försvinna, men ni förstår hur jag menar. Jag förväntar mig att det är likadant från Kevins håll, vilket jag vet att det är och därför har jag inget att vara orolig över. Allt handlar om tillit och det kan man verkligen säga att jag har. Kevin har inte gett mig en anledning till att vara orolig eller svartsjuk, och jag vet att han aldrig kommer ge mig någon heller. Hade Kevin velat vara med en annan tjej så skulle han aldrig vara tillsammans med mig. Är du svartsjuk? Försök tänka, om din partner är otrogen så kommer det att komma fram till dig till slut, och då är det ju skönt att du får reda på att du är tillsammans med ett stort rövhål och då kan du dumpa din partner så snabbt du kan. Men tills dess att din partner inte har gett dig en anledning att vara orolig så tycker jag att du ska tänka över varför du är så orolig. Det är ju bara skönt för dig själv att slippa sitta och tänka på det hela dagarna. Jag vet att det är svårt, men för din egen skull så måste du verkligen föröka komma bort från de tankarna. Börja med att ta reda på vad det är som gör dig svartis eller orolig, kan du lista ut det så är du halvvägs bort från dina bekymmer. Håller ni med mig? eller hur ser ni på hela den här grejen? Dela gärna med er. PUSSS PÅ ER!!!
