Jag får ångest av samhället. Jag må erkänna att jag får ångest av samhället. Så som det har blivit de senaste åren, jag vet inte om det bara är jag eller om det bara gäller den branschen som jag är i, men jag kan nästan säkert säga att jag tror att det gäller många fler än så. I dagens samhälle så har internet en så stor betydelse, många av jordens befolkning är beroende av internet på många olika sätt och då ska vi inte tala om Facebook, Instagram, Youtube och bloggar. Genom alla dessa internetsidor så vill alla visa upp sig, de vill få bekräftelse, de flesta får bekräftelsen de vill ha. Inte alls så många lägger upp sina dåliga sidor eller fula bilder (inklusive mig). Det gör att när jag kollar på andra bloggar, Instagramkonton eller vad det nu är så ser jag en tjej med perfekt liv, vilket ger mig ångest. Tänker jag steget längre så förstår jag att hennes liv inte är som det ser ut, jag får veta en liten liten bråkdel av vad hon egentligen har gått eller går igenom. Trots att jag är smart så får jag fortfarande ångest, varför? Jo för att jag på ett vänster eller höger jämför mig själv med denna ”perfekta” tjejen, och eftersom att jag vet om alla mina dåliga sidor, vinklar, upplevelser, komplex mm men inte hennes så är det självklart att jag i slutändan ändå tycker att hon är 100000x snyggare, bättre och har det enklare än mig. Där har ni det, de ger mig ångest, men ändå så kan jag inte sluta använda de här sociala medierna. Jag kan säga att jag tror nog faktiskt att iaf just Instagram stressar upp mig mer än vad jag får ut av det. Jag har sjunkit i följare nu, vilket stressar upp mig.. men varför? vem fan bryr sig om jag har 74k eller 69k? INGEN. Det är ju bara jag som bryr mig och det är så jäkla fjantigt av mig, jag vet, men fan ändå så kan jag inte sluta bry mig. Jag är så sjukt överdriven när det kommer dit och jag vill inte vara det… Nee livet handlar om så mycket mer. Haha men om ni vill underlätta min ångest ang Instagram så kan ni fölaj mig på @ellinorbjurstrom där ser ni fler bilder från mitt liv! hoppas ni vill följa mig och hjälpa mig i min stress, hehe. Kärlek och kramar, Ellinor
