Jag är rädd för att nöja mig Jag har på senare tid tänkt väldigt mycket på mitt liv och vad jag vill göra med det. På något sätt så är jag rädd för framtiden men samtidigt väldigt taggad på att veta hur den ser ut. Jag är rädd för att jag ska nöja mig och sluta sträva efter att utvecklas. Just nu vill jag alltid hitta en väg att bli bättre samt hitta en lösning på hur jag ska nå dit jag vill. Min rädsla är att jag ska ge upp det och nöja mig med att vara där jag är idag. För att hur bra du än är så kan du alltid bli bättre. Jag är helt enkelt rädd för att typ ge upp. Alla vet att det inte är lätt att nå dit man vill, det krävs mycket tid och energi hela tiden. För mig krävs det väldigt mycket psykiskt och ibland känner jag att jag inte orkar det mer.. Men sedan blir jag rädd för att sitta i mitt pansionärshus och tänka ”varför gjorde jag inte det? eller varför kämpade jag inte lite till” jag vill kunna sitta i min gungstol och vara stolt över mig själv och vad jag har åstadkommit, vara stolt för att jag inte nöjde mig och gav upp. Jag tror att alla kan uppnå de dem vill så länge dem inte ger upp. Jag vill och ska inte vara en av dem som gav upp bara för att det blev lite jobbigt och motstånd. Jag ska vara den som gav allt och nådde dit jag ville. Love, Ellinor
